Roligt när väljare tar kontakt!

Fick ett mail idag av en väljare där hon frågar min hur ställer jag mig i frågan om kärnkraft. Har alltid varit mot kärnkraft och min åsikt har inte ändrats. Men energi behöver vi och det är också en stor fråga. Förnybarenergi är någonting vi borde sattsa mera på, förskning kring ämnet är mycket viktigt också. Sedan gott folk, hur mycket egentligen slössar vi med vår energi? Om vi idag går runt i våra lägenheter kan vi se ett många elapparater som är i standby läge, lampor som är på hela tiden och vi ska inte ens behöva nämna den maskin som jag just skriver på....
Inställningen är lika viktigt att satsa på som förskning....

Tillhör vi kjolfolket?

Lyssnade igår (14.3) på Malin Gustavsson och hennes föreläsning om Jämställdhet i skolan. Vid ett tillfälle kastade hon fram en tankeställare att världen ser på kvinnor  som "kjolfolket" :) Heteronormer som vårt samhälle har följer de flesta av oss utan att riktigt reflektera. Skulle vi ha en känslosam jämställdhet skulle heteronormer inte spela någon roll. Vi skulle kunna vara precis som vi kände oss utan att må dåligt för det.
Vårt samhälle är dessutom byggt för en familj mamma, pappa, barn.
Till exempel att vara ensamstående förälder är inte lätt idag. Stöd till ensamstående föräldrar är minimal, kanske just på grund av våra heteronormer? Vi ska inte ens gå in i familjen där det finns två mammor eller två pappor...

Från det ena till det andra, jag träffade Sundom pensionärer idag, och en mycket trevlig herreman sa till mig att "Detta var det bästa jag har hört på 15 år!" Då sa jag snabbt: " Men nu vet du vem du ska rösta på, och så länge är det Sfp så är det ok!" - Men då säger han lite generad, " Du vet jag är Sdp-are:"  : D

Att förankra politik på fältet...

...är en utmaning. Egentligen borde vi, förtroendevalda, ha en naturlig kontakt med fälltet, så att vi kan förklara våra handlingar, men framförallt för att kunna höra på invånarnas åsikt. Tröskel verkar hög att kontakta en förtroendevald. Och då är risken större att våra invånare tror att det går inte att påverka, så varför ens försöka. Jag vet inte varför är det så. Är det mitt fel, kanske borde jag vara mer aktiv? Eller är det invånarna som ska ta den första kontakt? Jag tror att det spelar ingen roll. Det väsentliga är att vi behöver höra på varandra. Då och då borde vi förtroendevalda göra en infoturné i våran bygd och åtminståne ställa oss till förfogande, kanske tröskel skulle vara något mindre då!
Vår Finland bygger vi tillsammans!

Om äldreomsorg...

... på senare tid har man skrivit ganska mycket. Jag märker att också i valdebatter äldreomsorg kommer ofta som en fråga. Naturligtvis målet är att våra äldre ska bo hemma så länge det går och att vi ska skippa institutionell vård i så stor grad som möjligt. Men det borde vara våra äldres beslut. De som känner sig tryggare i någonslag boende borde få möjlighet att välja det. Idag är det inte heller så att folk lämnar sitt hem för att de tycker att det är roligt. Många faktorer spelar roll, inte minst anhöriga. Vård hemma är svårt att ordna utan anhörigas stöd. I en värld där vi uppfostrar våra barn att framförallt förverkliga sig själva blir det svårare att hitta en ballans. Summan på närståendevård ska vi inte ens tala om.
I olika arbetsgrupper sitter folk som bestämmer om platseringar av våra gamla och hur äldre omsorg ska se ut. Jag tycker att ingen borde göra några planer för min mor eller mormor om man inte har varit ute på fälltet och sett verkligheten.

Ett intressant inslag....

...av Sverige TV4 från en mässa i Holland där Sverige, Finland och andra Europeiska länder marknadsför sig för att få holländare att emigrera till dessa för att jobba eller starta eget. TV raporter lyfte upp de frågor som vi alla har frågat oss tidigare, varför söker vi inte dessa människor i våra länder? Hon påpekar att det finns många högutbildade invandrare men att samhället anser dem ha "fel" namn eller att deras brytning är en nackdel....
För att bevisa detta gick hon ut på gatan och pratade med en taxi chauför som visade sig är civilingenjör i maskinteknik ( eller ng liknande) och matte lärare. Den andra person visade sig vara en ung dam frånVitrysland, hon jobbade hemma som utvecklare för förnybart energi och bioenrergi. Tre år i Sverige och talar flytande svenska, just nu utan jobb.

Undrar hur mycket kompetens finns i våra länder och i vår Finland, som går till spillo?

Operation skolmat!

I lördagens Sydin kunde vi läsa att Närpes går in för natriumglutamatfri mat! En blandning av ämnen som natrium och glutaminsyra som kan finnas naturligt i en del livsmedel. Men mestadels den produceras kemiskt och det är den tillsats i livsmedel som har ett E framför en siffra mellan 620-625. Det ännu är inte bevisat vetenskapligt, men det påstås att natriumglutamat kan ge huvudvärk, täppt näsa och illamående.  Ämnet är omdebaterat och det är bra. Det bästa vi kan göra är att göra maten från grunden i den mån och möjlighet vi kan. Detta medför naturligtvis tryck på köksfunktioner också.

Närpes har nyligen beslutat att behålla skolkök och detta ser jag som ett steg i riktning att profilera vår kommun som sattsar på skolmat, tillsattsfrimat och närodlat! Operation skolmat är sköttebarn av Harriet Strandvik från Martha förbundet de kommer att ha en avslutningssemminarium i februari. Jag är glad att jag blev tillfrågad att hålla en framförande och presentera Närpes stad och våra förtroendevalda vid det här tillfälle. Kom ihåg, större är inte alltid bättre!

Sköna Qvinna

I lördags var jag gäst i Nykarleby på Sköna Qvinna dagen. På plats fanns över 100 kvinnor i olika åldrar. Föreläsning om den " Mogna kvinnan" hölls av Lars-Johan "Jukka" Sandvik, präst i Nykarleby. Det var mycket uppfriskande att höra hans positiva syn på bland annat kvinnopräster.
Undertecknad har föreläst om "Kvinnan mellan två kulturer".
Alla intäkter från evenemangen gick till Kvinnojouren som uppräthålls enbart av friviliga och volontärer. Vill igen påminna att Finland har ca 120 skyddshem idag. Rekomendation (EU och Cedaw konventionen) för ett land med 5 miljoner invånare är 500 skydshem.

Skolsvenska eller inte?

Vi vet att finskspråkiga finländare på viss håll är mot skolsvenska och flera tror att en frivillighet i frågan skulle kunna ändra på detta. Det vill säga att om vi gör skolsvenska till ett valbart ämne kommer inställningen till svenska språket och den svenskspråkiga finländare att ändras till det bättre. Tyvärr så enkelt kan vi inte lösa den här frågan.

Jag tror inte att svenska språket har någonting att göra med den inställningen som råder i dagens samhälle gentemot svenskspråkiga finländare. Individuallitet som präglar vårt samhälle präglar också vår syn på varandra. Stor betyder mäktig, stark och effektiv. Är du liten räknas du som obefintlig. Att svenskspråkiga räknas som "bättre folk" har mycket att göra med den negativa inställningen som finns. Varför är det så? Kan historen fortfarande spela så stor roll eller är det frågan om en inställningen som vi ärver utan att ens vara medvetna om det?

Sedan måste vi alla vara något självkritiska och fundera hur kan man själv bidra till ett bättre klimat i vårt land? Vad kan vi, som svenskspråkiga finländare, göra för att öka förståelse till svenska eller till den finska kulturen? Märk väl inte språket, utan kultur. Att behålla skolsvenska är en del av lösningen, vi kan inte slopa den del av Finland. Nu föreslår jag att vi koncetrerar oss till det vi har gemensamt: kärleken till samma fosterland, Finland. Vi önskar den här damen precis samma sak, oavsätt vilken folkgrupp vi tillhör, lycka och välgång!